mittliviludvika

Anna visade en ring som var hennes mamma som verkligen hade en historia.
Det fick mig att tänka på min mormors gamla armbandsklocka.
Var tvungen att ringa mamma för att höra om hon hade kvar den. Hon trodde det och hon skulle kolla med sina syskon innan hon lovade något. Men åååhhh vad jag skulle vilja ha den.
Den är verkligen min mormor för mig. Hon hade nästan aldrig några smycken utan bara den där klockan.
Älskade finaste Signe.
Det skulle kännas speciellt om man fick något som ändå använde ofta.
Har ju en del saker från henne, en underbar ostkupa som bara stod i hennes vitrinskåp och jag vet hur fin man tyckte den var när man var liten. Sen valde jag även en spegel och lite annat smått och gott.

Nu blir det lunch framför Hem till gården.