mittliviludvika

Min fina fina mormor skulle fyllt 95 år idag.
Jag hade utan tvekan världens bästa, snällaste och gulligaste mormor.
Enligt mig levde hon alldeles för kort tid. Jag fick ha henne i mitt liv i drygt 16 år.
Men hon var trots allt 86 år. Och hon var sliten.
Jag kommer aldrig glömma när jag fick se henne just efter hennes död.
En sån befrielse och hon såg väldigt lugnt ut, i sin favoritklänning med vita löjtnantsblommor i handen.



Tack Signe för de år vi fick tillsammans och jag är övertygad om att du finns här bland oss ändå.
Som en ängel med de mjukaste händerna och finaste leendet.
Jag saknar dig!